Kain och Abel

Kain och Abel är en klassisk berättelse som burit och bär mening och existentiell sanning för människor allt sedan den börjat berättas. Den låter sin läsare närma sig starka allmänmänskliga livsteman och känslor. Syskonskap. Orättvisa. Rivalitet. Avundsjuka. Bitterhet. Vrede. Här ges tydliga ingångar till livstolkande samtal. Vi får också anledning att prata om vilket ansvar vi människor har för hur vi hanterar våra känslor och vilka konsekvenser våra handlingar kan få.  
 
Kain och Abel är också en berättelse om brott och straff, skuld – och nåd. För både troende som icketroende har den gett anledning att fundera på om och i så fall hur en människas själva grundvärde påverkas av hennes handlingar. Vad dömer vi, människan eller brottet? Berättelsen har påverkat utvecklingen av straffrätten i den västerländska kultursfären.   
 
För troende innebär berättelsen ett möte med en Gud som samtidigt tydligt fördömer och straffar den onda handlingen och visar människan nåd. Begreppsparet synd och förlåtelse följer med och aktualiseras genom hela den bibliska historien. På samma sätt är det med begreppet nåd.   
 
Du finner berättelsen om Kain och Abel i Gamla testamentet, Första Mosebok 4, och den återfinns därmed även i Judendomens Torah. Berättelsen om Kain och Abel finns även i Koranen, sura 5:27–31, men innebörd och detaljer skiljer sig åt jämfört med berättelsen i Bibeln. Det går inte att säga exakt när berättelsen nedtecknades, men de äldsta texterna dit Moseböckerna hör antas ha börjat ta form för omkring 3500 år sedan.  

Att offra till gudarna är en handling som förekommit sedan urminnes tider i många religioner. Man offrade för att tacka eller för att be om något. I antikens berättelser, som till exempel Odyssén, offrar Odysses ofta djur till gudarna för att de inte ska vara arga utan låta honom komma tillbaka hem till Ithaca.  

Ett offer kunde historiskt vara ett djur, grödor eller något annat värdefullt som guld eller oljor. Även människooffer har förekommit inom vissa kulturer. I Gamla testamentet är Abraham beredd att offra sin andre son Isak till Gud, men blir stoppad av en ängel och det blir tydligt att judarnas Gud inte vill ha människooffer. Det samma gäller inom islam. Där är berättelsen att Abraham är beredd att offra sin första son Ismael, men stoppas och istället offrar ett djur. Profeterna i Gamla testamentet menar att det viktigaste inte är själva offret utan den offrandes uppriktighet. Berättelsen om Abraham och hans söner finns i Barnens Bästa Bibel. 

Vissa offer gjordes som tack till aktuell gud för att något gått bra. Det kunde handla om en god skörd, en bra jakt eller att ett barn fötts friskt (och av manligt kön). I andra fall offrade man för att försöka blidka gudarna för att de inte skulle vara arga eller att man lovat att offra något om guden ordnade till en besvärlighet. 

För kristna går en tydlig koppling mellan offerbegreppet och Jesus. I Barnens Bästa Bibel och berättelsen om den sista måltiden säger Jesus när han delar bröd med lärjungarna att “Det här är min kropp som offras för er. “Och han fortsätter: “Jag ger mitt liv för att många ska få förlåtelse för sina synder.“Kristna menar att Jesus genom att offra sig när han dör på korset tar på sig människans samlade synd och en gång för alla bekräftar att Guds förlåtelse ges till alla som uppriktigt ber om den.  

Offret kan överlämnas på ett altare eller i en måltid. I ett måltidsoffer får gudarna en del av maten medan resten äts upp av de som offrat. 

Inom svensk folktro har det varit vanligt att offra något för att bli frisk. Förr i tiden ansågs många sjukdomar bero på att övernaturliga väsen orsakade det onda. I en av Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga tipsar den skrockfulla Krösa- Maja om att drängen Alfreds blodförgiftning kan botas ”om man tog en tuss av hans hår och en liten bit av hans skjorta och grävde ner det vid midnatt norr om huset och sedan läste någon bra besvärjelse, hon kunde en, sa hon.” (Källa Rabén och Sjögren) 
 
 

Eden – en mycket vacker trädgård där de första människorna bodde. 

Fåraherde – en person som tar hand om får. 

Bonde – en person som odlar mat eller tar hand om djur som ska bli mat.  

Offra – att lämna ifrån sig något som man tycker om för att det är bra för andra eller gör att det blir bra för andra.  

Skörd – det du har odlat på din åker eller i grönsakslandet.  

Rättvist – när alla får lika mycket och behandlas på samma sätt. 

Ilska – att vara jättearg. 

Åker – en bit mark där man odlar sådant som sedan blir mat till människor eller djur. 

Hoppa på – att plötslig börja slå någon som inte är beredd. 

Kasta ut någon – att säga att någon inte får vara kvar i samma rum eller samma grupp. 

Känna med någon – att kunna förstå hur någon annan känner sig inuti. 

Förlåter – när man väljer att inte bry sig om det som blivit fel längre och kan fortsätta vara vän med den som gjort något dumt.  

Visar nåd – att förlåta och inte straffa någon som gjort dumma saker. 

Sätta tecken på – att märka något så att man kan känna igen den eller det. 

Att skydda – att ta hand om någon eller något så att det inte blir skadat eller upptäckt av andra. 

Förtvivlad – när man är väldigt ledsen och att det känns om det inte kan bli bättre någon gång. 

Ladda ned en pdf med orden här.

I dessa videos med Sören Dalevi och Jesper Svartvik kan du som lärare få en djupare förståelse för berättelserna.

Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare till Barnens bästa bibel.

Jesper Svartvik är professor, teolog och präst.

 Låt eleveran berätta inför klassen, utifrån följande frågor:

• Vilka är Kain och Abel?
• Vad har de för jobb?
• Varför offrar Kain och Abel saker till Gud?
• Vad är det de offrar för något?
• Vad är det som gör Kain så arg och ledsen?
• Vad är Guds råd till Kain när något är orättvist?
• Vad gör Kain när han inte kan sluta att vara arg?
• Vilket straff får Kain?
• Vad gör Gud trots att Kain har gjort något som inte går att förlåta eller rätta till? 

Ladda hem frågorna som pdf här.

Låt eleverna prata om hur de tänker och känner med hjälp av känslokartan.

• Hur känns det att ha ett syskon?
• Är det skillnad på att vara storasyskon och småsyskon?
• Hur känns det att offra/ge bort något som är värdefullt för att tacka för något?
• Hur känns det när någon tycker bättre om en annan persons present än den du gett
• Hur känns det att bli så arg som Kain blir i berättelsen?
• Hur känns det att vara nära någon som är jättearg?
• Hur känns det när någon säger till dig att livet är orättvist?
• Går det att välja att sluta vara arg när man blivit orättvist behandlad?
• Hur känns det att läsa om att Kain slår ihjäl sin lillebror?
• Hur känns det för Kain när han förstår att Abel är död?
• Hur känns det att inte få vara kvar där man bor?
• Hur känns det att ångra något som man vet är förfärligt och hemskt och som inte går att ändra på?
• Hur känns det när någon fortsätter att vara din vän trots att du gjort jättefel?

Ladda hem frågorna som pdf här.

Ladda hem känslokartan som pdf här.

I nedladdningsmaterialet hittar du bilder du kan printa ut och klippa isär. Låt dina elever öva på att komma ihåg genom att använda sig av bilderna för att bygga berättelsen ni läst.

Ladda ner pdf för att bygga berättelsen här.

Ladda ned facit för att bygga berättelsen här.

Testa vad eleven lärt.

1. Vilka är Kain och Abels föräldrar?

A) Adam och Eva

B) Josef och Maria

C) Abraham och Sara

2. Vad har Kain och Abel för jobb?

A) De är båda sångare

B) En är skeppsbyggare och en är husbyggare

C) En är bonde och en är fåraherde

3. Vad offrar Kain till Gud?

A) Guld och ädelstenar

B) En del av sin skörd

C) Rökelse

4. Vad offrar Abel till Gud?

A) Ett får

B) En spade

C) Guld

5. Varför blir Kain så arg på Abel?

A) För att Abel alltid fjäskade för Gud

B) För att Gud tyckte bättre om Abels offer än Kains

C) För Abel alltid sa dumma saker till Kain

6. Vad säger Gud när Kain är så arg?

A) Att Kain har makt att välja att inte vara arg

B) Att Kain är sur och dum och får skylla sig själv

C) Han säger ingenting

7. Vad gör Kain när han inte kan sluta att vara arg?

A) Han stjäl alla Abels får och säljer dem

B) Han slår ihjäl Abel

C) Han går till sin mamma och pappa och ber om hjälp

8. Vad händer när Gud upptäckt vad Kain gjort?

A) Han sätter honom i fängelse

B) Han skäller ut honom

C) Han skickar i väg Kain från hemmet

9. Vad händer när Kain blir jätteledsen över det han gjort?

A) Han får ett stort lakan att snyta sig i

B) Gud fortsätter att skydda Kain trots det han gjort

C) Hans mamma och pappa tröstar honom

10. Vad vill berättelsen lära människor som läser den?

A) Att Gud bryr sig om även den som gjort jättefel

B) Att det är farligt att vara bonde

C) Att det är bättre att ha systrar än bröder

Ladda ner frågesporten som pdf här.

Ladda ner frågesportens facit här.

Berättelsen om Kain och Abel ger flera ingångar i att prata om avundsjuka, orättvisor och okontrollerade arga och ledsna känslor.  I det här momentet vill vi att eleverna ska fundera vidare kring det de lärt sig kopplat till värdegrunden.

Frågorna nedan kan användas i värdgrundsdiskussioner utifrån berättelsen om Kain och Abel.

Fundera tillsammans kring följande frågor:

• Hur ska det vara för att vara rättvist?
• Kan det alltid vara rättvist?
• Har ni varit med om något riktigt orättvist?
• Vid vilka tillfällen kan det vara bra att bli arg?
• Hur gör man för att lugna ner sig?

I samtalet kan känslokartan vara ett stöd. Ladda hem känslokartan som pdf här.

Lägg ut ett snöre/rep/måttband som eleverna kan ställa sig längs där det finns en tiogradig skala. Ställ ett antal frågor där eleverna får fundera och sedan ställa sig utifrån hur mycket de håller med eller inte. Ett är håller inte med alls. Tio är håller helt med. 

 Testa först hur övningen fungerar: 

Jag har varit på en bondgård. 
Jag har klappat ett får. 
Jag blir aldrig arg. 

Jag har någon gång varit avundsjuk på någon annan. 

Man får bli arg. 

Det är svårt att alltid vara rättvis. 

I vår klass behandlar vi varandra rättvist. 

Alla har rätt till en andra chans när man gjort något dumt. 

Det finns sådant man inte kan förlåta. 

Det går att välja att inte blir arg eller ledsen när man blir orättvist behandlad. 

Vem som helst kan behöva hjälp med sin egen ilska eller andras. Då kan det vara bra att veta vart man kan vända sig: sin lärare, kurator, skolsköterska, föräldrar eller BRIS är några exempel.

Fyra hörn

Läs historien om Kain och Abel ännu en gång för eleverna. Avsluta där Kain säger till sin bror ”Abel, följ med mig ut och titta på min åker”. Förklara för eleverna: Nu är Kain alltså så där vansinnigt arg. Han vet inte var han ska ta vägen med all sin ilska.
Min fråga till er är: Vad ska Kain göra nu? Ni får fyra förslag, ett för vart och ett av hörnen här i rummet. Vilket hörn väljer du?

• Visa sin bror hur jättearg han är på honom
• Gå till mamma och pappa och be om hjälp
• Gå därifrån
• Ett annat, eget förslag

När eleverna ställt sig vid de olika hörnen, låt dem berätta hur de tänkt.
Ge därefter en uppgift till eleverna utifrån det hörn de valt. Visa för klassen hur det gick till. Vad gjorde mamma och pappa? På vilket sätt visade Kain att han var jättearg? Vart gick Kain iväg? Och så vidare.

Spela upp helt kort för klasskamraterna. Prata om det ni sett.

 När jag blir så arg-lådan

Låt eleverna lägga “verktyg” i en låda, att plocka fram när de blir riktigt arga. Exempel på verktyg kan vara att räkna tyst till tio, andas tre djupa andetag, eller att springa sitt snabbaste i minst 50 meter, eller att stampa jättehårt med foten i golvet. Verktygen utgörs här av teckningar eller texter där barnen beskriver hur de gör eller vill göra när de blir så där oerhört arga.

Förklara för eleverna: Nu ska vi hjälpa varandra med bra förslag på hur du kan göra när du blir riktigt arg. Vad gör du då eller vad skulle du vilja göra då?

Måla eller skriv och lägg i lådan.
Visa upp verktygen och prata om dem.
Visa var i klassrummet när-jag-blir-så-arg-lådan kommer att finnas.

Alltid skyddad

Låt eleverna hitta på en symbol som visar att här hos oss kan alla göra fel men alla får också nya chanser, att i den här klassen får alla vara med.

Hur skulle ett sådant tecken eller symbol kunna se ut? Låt eleverna måla förslag. Sätt upp teckningarna. Välj en av bilderna varje vecka och prata om den som klassens eget tecken för att här i vår klass ska ingen vara utanför, här får alla vara med.

Så här tänker jag/vi!

Det här är en övning där eleven får chans att uttrycka sina tankar och idéer kring orättvisa och kring vrede kopplat till skolmiljön och till kompisrelationer.  

• I skolan är det orättvist när … 

• Mina/våra förslag för att göra det mer rättvist i skolan är … 

• Bland kompisar är det orättvist när … 

• Mina/våra förslag på att få det mer rättvist mellan kompisar är … 

• I skolan blir jag arg/vi arga när… 

• Mina/våra förslag på vad vi kan göra när vi blir jättearga på skolan är… 

• Mina/våra förslag på vad vi kan göra efter att vi bråkat på skolan är… 

Låt eleverna fullborda meningarna var för sig eller i grupp. Låt dem gärna läsa upp sina fullbordade meningar i helgrupp och berätta hur de tänkt. Här kan kanske interaktiva digitala hjälpmedel fungera som redovisningsmetod. De konkreta förslagen på sådant eleverna kan göra skulle kunna tecknas ned och få sitta uppe på klassrumsväggen under några veckor som påminnelse och stöd.  

Färglägg Kain och Abel! Ladda ner en färgläggningsbild här.