Berättelsen om Jona

Jona får ett uppdrag som han absolut inte vill ha. Han gör allt han kan för att slippa fara till Nineve där de grymma fienderna till Jona och hans folk har sitt högsäte. Texten visar att människor som begår onda handlingar och ändrar sig på djupet och visar det i sitt beteende kan förlåtas. Berättelsen om Jona är central under en av judendomens största högtider, Jom Kippur, försoningsdagen.

Förlåtelsetemat går ännu djupare. Jona vill inte att Gud ska förlåta folket i Nineve som dödat och plågat judarna. Han tycker att staden ska utplånas. Han är sannolikt också rädd eftersom assyrierna är omvittnat grymma. Därför vill ha först inte alls göra det Gud säger till honom att göra, men genom att göra som Gud vill räddar han livet på 120 000 människor. Berättelsen blir därför också en bra ingång till att prata om varför man ibland inte alls vill lyda även om man vet att man förmodligen borde.

Kopplat till vardagen i skolan går det att knyta an till regler för hur man ska vara mot varandra i klassrummet. Att lyda kan ha en negativ klang, men regler finns för allas bästa. Reglerna i klassrummet skapar trivsel och förutsättningar för lärande. En domare på en fotbollsplan ser till att reglerna följs för att det ska bli en schysst match för alla. Lagen vinner eller förlorar utifrån allas lika villkor. Den som lyder gör det för att det ska bli bra för alla.

När vi möter Jona kommer han direkt i konflikt med Gud. Han vill absolut inte göra det Gud säger till honom. Han väljer att åka från jobb och hem till ett annat land, överlever en storm och tre dagar i en vals mage innan han gör som Gud säger. Han tycker uppdraget är onödigt och farligt, men tvingas inse att Gud har rätt. Det gör honom inte ett dugg gladare. Han tycker att Gud gett honom ett dumt uppdrag eftersom han från början visste att Gud skulle förlåta de elaka människorna i Nineve. Han är troende och för honom är det självklart att Gud förlåter, men han själv är inte så pigg på att assyrierna ska förlåtas. Han tycker att Gud använt sin stora makt för att tvinga honom att göra något som skulle blivit så ändå.

Jona lär sig något om det högre syftet Gud haft. Gud bryr sig om alla människor, även de grymma invånarna i Nineve, och behövde Jona som budbärare för att rädda dem. Och vi kan ana i bilderna att han förstår att det ibland kan vara bra att underordna sig ett högre syfte även i vardagen. I början av boken har han varken hjälm eller säkerhetslina när han bygger hus eller flytväst på ett stormigt hav. I sista bilden har han både hjälm och säkerhetslina när han fortsätter att bygga hus med sin pappa.

Texten om Jona finns i Jonas bok i Gamla testamentet. Digitalt finns den här.

Ord och begrepp

Förvarning – få reda på i förväg att något du inte gillar ska hända

Rasande – någon som är väldigt, väldigt arg.

Lott – ofta en lite papperslapp som har en siffra eller text på sig.

Dra lott – alla har samma chans eller risk att vinna eller förlora. Vem som helst kan få lotten.

Lotten föll på Jona – Jona är den som får den lott som betyder att han är förloraren.

Enorm – något som är jättestort

Mena allvar – Att verkligen, verkligen mena det man säger. Den som menar allvar ändrar sig inte.

Kasta över bord – på en båt, som förr i tiden alltid var gjord av trä, kallas de plankor (långa, tjocka bitar av trä) på båtens yttersida för bord. Alltså kastar sjömännen Jona över plankorna på utsidan av båten och ner i havet = han kastas över bord.

Hav i uppror – det blåser jättemycket på havet. Det är storm och vågarna går huller om buller.

Sjunka som en sten – något sjunker jättefort.

Vissna – en växt som inte får vatten vissnar eller blir gammal och tappar blad, torkar och blir till slut jord igen.

Tjura – sura länge (för att man tycker att någon varit dum emot en.)

Tvi vale – i stället kunde Jona ha sagt blä, fy, eller usch.

Ladda ner ord och begrepp här.

Nineve och Assyrien fanns där Mosul och Irak ligger i dag.

Det assyriska riket existerade cirka 1800 till 600 f kr. Jonas bok i gamla testamentet är inte daterad, men man tror att den kom till cirka 700 f kr.

När Assyrien var som störst ingick det som i dag är Irak, Syrien, Libanon, Jordanien och Israel, Palestina och delar av Egypten.

Nineve fanns där i dag Iraks huvudstad Mosul ligger. Där finns mycket stora arkeologiska utgrävningar som gör att vi vet mycket om vad som hände där för flera tusen år sedan.

Ladda ner en pdf med karta här.

Kilskrift – ett av världens första skriftspråk
Att det går att veta saker om staden Nineve och vad som hände där beror på att det finns lertavlor bevarade som arkeologer och historiker kan läsa. Det finns också bilder bevarade. Därför kan vi veta att soldater från Nineve var mycket grymma när de erövrade nya länder.

Andra skriftspråk från den tiden är hieroglyfer som fanns i Egypten. Det går att se i seriealbumet om Asterix och Kleopatra.

Ladda ner en pdf med bilder på kilskrift och hieroglyfer här.

Judarnas enda gud (monoteism) och andras många gudar (polyteism)
Sjömännen som seglar båten Jona åker med ber till sina gudar. Människor på 700-talet f. k. trodde oftast på många gudar. Det skilde judar från andra folkslag.

I Grekland fanns högste guden Zeus, havets gud Poseidon, underjordens gud Hades, Zeus fru Hera och fruktbarhetsgudinnan Demeter. Andra grekiska gudar är till exempel Afrodite kärlekens gudinna, Artemis jaktens gudinna och hennes tvillingbror Apollon.

I Egypten fanns gudarna Amon-re, Isis och Osiris. De olika kungarna i Egypten som kallades faraoner ansågs också vara gudar.

Även i Sverige har vi haft många gudar som till exempel Oden, Frigg, Balder, Tor, Frej och Freja.

Judarna hade redan på den tiden en enda gud och det skilde dem från andra folk även om det i de religioner där det fanns många gudar fanns en gud som var den mäktigaste som Zeus eller Amon-re. Samma sak gäller samisk religion där de högsta gudarna var Raeidie (Rådaren) och Rádienáhkká och deras son Tjåervieraedie (Hornrådaren). Gemensamt för religionerna med många gudar är att det finnas en högste gud, men att det finns flera gudar som har ansvar för olika områden. De har också gemensamt att du ofta delar in tankevärlden i underjord, jord och himmel på olika sätt.

Av de stora religioner vi har i världen i dag är hinduismen en religion med många gudar. Inom buddismen finns tanken om en slags gudomligheter som kan hjälpa en i olika livssituationer, men utan att det läggs fokus på att tillbe dem som just gudar. Islam har en gud, Allah, judendomen har en gud Jahve och kristendomen har Gud.

Berättelsen om Jona viktig läsning när judarna firar försoningsdagen – Jom Kippur
Jom Kippur, försoningsdagen, är en av judendomens största högtider. Den firas någon gång i slutet av september eller början av oktober varje år och avslutar det judiska nyåret, rosh hashana.  Det är vanligt att fasta det dygnet och man har fokus på att personligen fundera över sådant man gjort fel och hur man kan gottgöra det.

Även sådan man fel man gjort medvetet mot andra människor kan förlåtas, men inte bara av Gud.  De personer du behandlat illa ska du också be om förlåtelse. Budskapet är tydligt det går inte att försonas med fel och förlåta lättvindigt. Ånger och omvändelse är nödvändigt.

Tretalet
Talet tre återkommer flera gånger i berättelsen om Jona. Gud gör klart för Jona tre gånger att han ska gå till Ninive och tala invånarna till rätta – uppmaning, storm, valfisk. Jona är också tre dagar i valens magen och han predikar för de som bo i Nineve i tre dagar. Talet tre räknas som ett heligt tal inom kristendomen. Till exempel sägs Gud vara en i tre – Fader, son och ande. Heliga tal återfinns i många religioner. I folktron ska magiska handlingar ofta utföras tre gånger. Tretalet återkommer också ofta i sagor, filmer och berättelser. Det är på tredje försöket som något lyckas. Det märks även i även uttryck som ”Alla goda ting är tre”,”Ett, tu, tre och ”Klara, färdiga, gå”.

Valen är ett däggdjur
I berättelsen om Jona används ordet fisk eller valfisk. Sören Dalevi har utgått från ursprungstexterna på hebreiska och där pratas det om en stor fisk eller sjömonster fritt översatt. Därför används både ordet fisk och valfisk. Att det var en val som svalde Jona är något som kommit till långt senare i berättelsen. Valen är ett däggdjur som föder levande ungar och det vet författaren, men han har alltså valt att vara trogen originaltexterna samtidigt som historien under de nästan 3000 år den funnits gjorts om utifrån ökad kunskap om det levande som finns i haven.

I dessa videos med Sören Dalevi och Jesper Svartvik kan du som lärare få en djupare förståelse för berättelserna.

Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare till Barnens bästa bibel.

Jesper Svartvik är professor, teolog och präst.

Be eleverna berätta om Jonas äventyr utifrån frågorna.

Återberätta

• Vad gör Jona och hans pappa Amittaj?
• Varför håller Jona för öronen?
• Vart är Jona på väg?
• Vad händer på båtresan?
• Varför hamnar Jona i vattnet?
• Vad händer när Jona sjunker?
• Vad gör Jona när valen spottar ut honom?
• Vad händer i Nineve?
• Vad gör Jona när han ser att de som bor i Nineve ångrar sig?
• Vad gör Gud när Jona sitter utanför sitt hus för att se hur det går för dem i Nineve?
• Vad händer sedan?

Ladda ner en pdf med frågorna här.

Låt eleverna prata om hur de tänker och känner med hjälp av känslokartan:

• Hur känns det när någon säger till dig att göra något du inte vill?
• Hur känns det att åka hemifrån utan pappa, mamma eller någon annan (vuxen) du känner?
• Hur känns det att vara i fara?
• Hur känns det när man inser att det du gjorde mot din vilja var rätt?
• Hur känns det när de elaka människorna i Nineve blir förlåtna?
• Hur känns det att komma hem när man varit bort länge på äventyr?

Ladda ner frågorna som pdf här.

Känslokartan finns som utskrivbar pdf här.

I nedladdningsmaterialet hittar du bilder du kan printa ut och klippa isär. Låt dina elever öva på att komma ihåg genom att använda sig av bilderna för att bygga berättelsen ni läst.

Ladda ner pdf för att bygga berättelsen här.

Ladda ner pdf för facit här.

SAMMANFATTNING AV BERÄTTELSEN – FRÅGESPORT

1. Vad arbetade Jona med?
   A) Fiskare
   B) Snickare
   C) Båtbyggare

2. Vad ville Gud att Jona skulle göra?
   A) Åka till Jerusalem
   B) Gå till Nineve
   C) Hämta hem sin pappa

3. Vad gjorde Jona i stället för att lyda Gud?
   A) Gömde sig
   B) Åkte med en båt mot Cypern
   C) Sprang till bergen

4. Vad hände ute på havet?
   A) Det blev storm
   B) De såg delfiner
   C) Båten gick sönder

5. Vad räddade Jona när han hamnade i vattnet?
   A) En stor fisk/val
   B) En flotte
   C) En båt med fiskare

6. Vad gjorde Jona i fiskens mage?
   A) Sov
   B) Letade efter en dörr
   C) Bad till Gud

7. Vad gjorde Jona i Nineve?
   A) Han predikade för att de Nineveborna skulle ångra sig och bli snälla
   B) Han sökte nytt jobb
   C) Han letade efter sin pappa

8. Vad gjorde folket i Nineve när de lyssnat?
   A) De skrattade åt Jona och struntade i vad han sa
   B) De ångrade sig och lovade att bli snälla
   C) De flydde från staden

9. Varför blev Jona arg i slutet av berättelsen?
   A) Han var trött på att vara hemifrån
   B) Han förstod först inte att Gud kunde förlåta så elaka människor
   C) Han ville åka hem direkt

10. Vad handlar berättelsen om?
    A) Att du kan bli förlåten om du ångrar det du gjort.
    B) Att vara i en valfisks mage
    C) Att det är bra att aldrig lyda någon

Ladda ner pdf med frågesport här.

Ladda ner facit för frågesporten här.

Värdegrundssamtal  

• Är det svårt att erkänna att man har gjort något dumt?
• Är det svårt att be om förlåtelse? Hur känns det att tvingas att säga förlåt?
• Finns det saker som är svårare att förlåta än andra?
• Måste man kunna förlåta allt?
• Hur vet man att någon ångrar sig, ändrar sig och blir snäll?
• Hur är det att vara så där sur på någon som säger till en vad man ska göra som Jona är på Gud?
• Hur gör ni när någon säger till er vad ni ska göra fast ni inte vill?
• När är det bra att lyda?
• När är det dåligt att lyda?
• Vilka tycker ni är bra att lyda?
• Varför tror ni att alla på båten har flytväst utom Jona?
• Varför tror ni pappan har hjälm när han bygger, men inte Jona?
• Jona har hjälm på sig när han är hemma hos pappa igen och bygger hus. Varför har han det?
• Jona är arg för att Gud förlåter människorna i Nineve varför tror ni att han är det?

Ladda ner känslokartan som pdf här.

Färglägg Jona! Ladda ner en färgläggningsbild här.

I det här momentet vill vi att eleverna ska gestalta, leka och skapa utifrån det de lärt och tänkt. Övningarna kan läggas in i slutet av en lektion för att få variation och ge eleverna möjlighet att använda flera sinnen för att reflektera över innehållet i texten. 

En del av övningarna kan med fördel göras i etapper under en vecka eller period som passar i klassens arbete. 

Vi har något att säga! 
Har klassen något som den tycker känns viktigt och vill säga till alla på skolan, eller till alla som bor i trakten, byn eller staden? Bjud in rektorn till ett diskussionsforum, skriv en insändare till lokaltidningen, skriv ert budskap på lappar som sätts på anslagstavlor, eller bjud in till en öppen samtalsstund på torget, där ni har förberett ett tal.

Hela havet stormar
Ställ fram lika många stolar som det finns deltagare, i två rader med ryggarna mot varandra och sitsarna utåt. Deltagarna sitter på varsin stol.
Lekledaren sätter på musik. Under det att musiken spelar så går deltagarna i ring runt stolarna. Under tiden plockar lekledaren bort en stol. När lekledaren sedan stänger av musiken så ska alla sätta sig på en stol. En kommer att bli utan, och blir först att åka ut. Leken fortsätter på samma sätt till dess det bara är två personer kvar som går runt en stol, och vinner gör den av de två som lyckas bli först att sätta sig på stolen när musiken tystnar. Alternativt kan segraren av de två koras genom en omgång sten sax påse.

och/eller:

Vem gömmer sig i valens buk?
Låt alla deltagare gå runt huller om buller till ljudet av havsvågor. På en given signal från lekledaren ska alla deltagarna lägga sig ihopkrupna på golvet och blunda så att de inte ser något alls. Lekledaren lägger över ett stort skynke över en av deltagarna – hen hamnar i valens buk. Efter att tygskynket ligger på tystas havsljuden, och alla utom den under skynket reser sig, tittar runt och försöker lista ut vem som gömmer sig under skynket.

Tvärtomlekar.
Alt 1:
Stå i ring. En person i taget gör en rörelse. Alla andra ska göra rörelsen fast tvärtom. Om den som leder vinkar med höger hand ska alla andra vinka med vänster hand i stället. Om den som leder hoppar på ett ben så hoppar alla andra på två ben. Om den som leder kliar sig i huvudet så kliar sig alla andra på fötterna. Det är inte så noga att alla som följer gör exakt samma tvärtomrörelse, var och en får själv tolka vad som är tvärtom. Byt så att alla får prova att leda minst en gång, eller om det passar gruppen bättre att det är en vuxen som leder hela tiden.

Alt 2:
Hela gruppen står stilla och tyst, huller om buller på golvet. En person i taget säger:
Jag vet vad vi ska göra! Vi ska _____! (Till exempel hoppa, krypa, prata jättehögt, gå framåt, snurra, stå på ett ben…)
Alla andra svarar: Ja, det gör vi! Och sen gör alla något helt annat i stället, som inte alls är vad personen sa de skulle göra!

Alt 3:
Knasiga dagen – pedagogen säger tvärtom hela tiden! På morgonen säger hen hej då istället för hej, eller god natt i stället för god morgon. När det är dags för lunch säger hen att det är dags för kvällsmat. När det är dags att ta på sig överdragen innan rasten säger hen att alla ska ta av sig sina överdrag. Och när räkningen i matteboken ska börja säger hen att nu ska ni inte börja räkna i boken.

I byggbranchen
 Att kunna slå i en spik, skruva i en skruv med skruvmejsel eller skruvdragare, eller mäta och såga av en rundstav i rätt längd är inte så dumt. Gör ett stationssystem ute på skolgården där det får övas på dessa och andra byggmoment.  

Sur som sjutton
Två personer står mitt emot varandra och tittar på varandra. Båda ska se så sura ut som de bara kan. Leken går ut på att kunna hålla sig sur utan att börja skratta, och den som håller sig längst vinner. Det är okej att göra små sura grimaser för att locka den andra att börja skratta.

Tecken i lera
Prova på att skriva tecken i kilskrift. Använd självtorkande lera eller egengjord trolldeg och modellerpinnar att rista tecknen med. Kanske går det att göra halsband av  teckenbrickorna, om ni kavlar leran tunt.

Kilskriftsmonogram:
På Penn museum finns möjligheten att skriva in sina initialer och få dem översatta till kilskriftstecken. Forma plattor av leran eller trolldegen, rista in monogrammet, låt torka.
Write Your Name in Cuneiform – Penn Museum

Fisk eller däggdjur – skapa ett eget memory
Alt 1:
Var och en i gruppen får i uppdrag att hitta på en fisk eller ett vattenlevande däggdjur helt ur den egna fantasin, och måla hur det ser ut på ett papper. A5-storlek kan vara lagom. Bredvid bilden skriver man också ett namn på arten och anger om det är en fisk eller ett däggdjur.  Kopiera bilderna så att de finns i par om två, laminera och använd som brickor när ni spelar memory.

Alt 2:
Kanske vill gruppen hellre försöka avbilda verkliga fiskar och vattenlevande däggdjur så naturtroget som möjligt och skapa memorybrickor på det sättet?