Den som är fri från synd

I berättelsen om Äktenskapsbryterskan säger Jesus: ”Den av er som är fri från synd, som aldrig gjort något fel själv, kan kasta första stenen på henne.” Berättelsen utgör en grund för samtal om tid, lag, moral, civilkurage, integritet, grupptryck och personligt ansvar.

Den som vill stena kvinnan har lagen på sin sida. Men är det rätt? Jesus vill att de ska tänka själva. I stället för att prata om lagen säger han till dem att fundera över om de aldrig själva gjort något som är fel – för att sedan göra det de tycker är rätt att göra.

Just religiösa lagar om hur de som tror ska leva sina liv finns i alla de stora världsreligionerna. Och inom varje religion formas olika tolkningar av dem i olika tider och kulturer, och olika traditioner uppstår. På samma sätt är det med synen på Guds förlåtelse och nåd, som också den är föränderlig inom respektive religion.

I Sverige lever vi efter lagarna i Sveriges rikes lag. Religiösa levnadsregler eller lagar står inte över landets lagar. Religionsfrihet, rätten att vara med i vilket religiöst samfund du vill är lag sedan 1951. I en del religiösa samfund tolkar man det som står i de heliga skrifterna bokstavligt och vill leva enligt de reglerna. Bryter det mot svensk lag är det ändå inte tillåtet.

Berättelsen om äktenskapsbryterskan är nedtecknad ungefär hundra år efter att Jesus föddes och den finns i Nya testamentet. För 2 000 år sedan berättade människor historier för varandra. Berättelserna fördes vidare från föräldrar till barn. Eftersom det var många som inte kunde läsa och skriva vet vi inte exakt hur gammal berättelsen om kvinnan som skulle straffas är, men den skrevs ned omkring år 100.

Romersk lag gällde i hela romerska riket
När berättelsen ”Den som är fri från synd” skrevs ner var Rom i Italien den mäktigaste staden i världen. I Sverige fanns det inga städer alls. Bara små byar.

De första civilrättsliga lagar vi känner till är den romerska rätten som la grunden för det västerländska rättssystemet. Romarna härskade i många länder där människorna trodde på många olika gudar och de skrev lagar som skulle gälla oavsett religion. Där Jesus levde var det både lagarna i Gamla testamentet och den romerska lagen som gällde. I Gamla testamentet står det att den som är otrogen ska straffas genom stening. Säkert var det inte så vanligt att det straffet delades ut, men det kunde användas. Förr i tiden såg människorna annorlunda både på vad som var olagligt och hur straffen skulle se ut. Det ser fortfarande olika ut beroende på var i världen du bor eller hur bokstavligt troende inom olika läror tolkar sina heliga skrifter.

Lagar för att alla ska lära sig läsa
Sedan 1842 är det lag på att alla barn i Sverige ska gå i skolan. Innan dess var det lag på att kyrkans präster skulle lära människor att läsa. Det bestämdes redan 1686. Före dess var det bara de rikaste och mäktigaste som lärde sig läsa, men redan för 350 år sedan bestämde staten att alla skulle lära sig läsa. Det gjorde att både svenska kvinnor och män kunde läsa i mycket hög utsträckning jämfört med andra länder redan på 1700-talet.

Förbud mot aga
I dag är det lag på att alla som jobbar ska få semester och få betalt när en är ledig. I början av 1900-talet var det inte så. Då var det chefen som bestämde om du kunde få vara ledig utan att bli av med jobbet. Jobbade du på bondgård kunde du inte ens byta jobb när du ville. Före 1920 var det också tillåtet att slå sitt tjänstefolk, pigor och drängar och det gällde också fru och barn. Mannen i hemmet fick slå sin familj och sina anställda. Även kvinnan i hemmet fick slå tjänstefolk och barn. Sedan 1979 är det olagligt att slå sina barn i Sverige. Då var vi först i världen att göra det olagligt att slå sina barn. Efter det har andra länder bestämt samma sak, till exempel våra grannländer Norge, Danmark och Finland. (På Rädda Barnen finns en lista över länder som förbjudit våld mot barn.)

 Lagar mot att skräpa ner har funnits i 100 år
Det har funnits lagar som förbjuder att vi människor förstör eller skräpar ner i naturen i ungefär 100 år i Sverige. Innan dess kunde en hälla ut olja i havet eller gift från fabriken rakt ut i naturen som en ville. Det har varit olika saker som har förbjudits olika årtal. År 2011 bestämdes att den som är 15 år eller äldre kan dömas att betala böter som slänger till exempel plastpåsar eller pappmuggar eller godispapper i naturen.

I Sverige i dag är det riksdagen som bestämmer lagarna och hur den som bryter mot dem ska straffas.

Tempel
Ett tempel är en särskild byggnad där människor kan be till sin gud eller gudar. Inom kristendomen kallar man sina tempel för kyrkor, inom islam moskéer och judendomen synagogor.

Jerusalem
Jerusalem ligger i Israel och är en helig stad för judar, kristna och muslimer.

Undervisade
Att undervisa betyder att lära ut något till andra, som när en lärare förklarar i skolan.

Hemska (mot)
Att vara hemsk mot någon betyder att vara väldigt elak.

Tas på bar gärning
Det betyder att någon blir upptäckt precis när den gör något den inte får göra.

Synda
Att synda betyder att göra något som är fel.

Brutit mot lagen
Det betyder att någon har gjort något som står i lagen att man inte får göra. I Sverige finns alla lagar i en bok som heter Sveriges rikes lag.

Stenas till döds
Det betyder att människor kastar stenar på någon tills personen dör.

Snyftande
Den som snyftar gråter tyst för sig själv.

Grät
Verbet gråta böjs: gråta, grät, gråtit.

Otåliga
Att vara otålig betyder att ha svårt för att vänta på att något ska hända.

Fri från synd
Det betyder att man inte gjort något fel.

Snegla på
Att snegla på betyder att titta lite snabbt eller i smyg på något.

Döma någon
Att döma någon betyder att man tycker någon gjort fel.

Värdefull
Något värdefullt är viktigt, dyrbart eller betyder mycket för någon.

Vara si och så
Att vara på det ena eller andra sättet.

Acceptera någon
Att acceptera någon betyder att låta personen vara som den är.

Ladda hem pdf med de svåra orden här.

I dessa videos med Sören Dalevi och Jesper Svartvik kan du som lärare få en djupare förståelse för berättelserna.

Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare till Barnens bästa bibel.

Jesper Svartvik är professor, teolog och präst.

Be eleverna att berätta om vad som händer i situationen där kvinnan först är tillfångatagen, hotas och hur Jesus vänder situationen och får alla att tänka efter. Frågorna finns som en pdf att visa på skärm eller skriva ut och ge eleverna.

Varför har männen tagit med sig kvinnan till Jesus?

Varför är männen så arga?

Vad händer med kvinnan?

Vad vill de att Jesus ska göra?

Vad gör Jesus?

Varför går männen?

Vad pratar kvinnan och Jesus om?

Ladda hem frågorna som pdf här.

Känslokartan – diskussionsfrågor

Låt eleverna prata om hur de tänker och känner med hjälp av känslokartan:

Hur känns det att bli anklagad av en arg person?

Hur känns det att bli anklagad för att ha gjort fel?

Hur är det att se på när någon annan blir fasthållen och knuffad?

Hur känns det när man kommer på att man själv gör fel ibland?

Hur känns det när någon lyssnar och sedan säger något klokt?

Hur känns det att vara rädd för att bli skadad?

Hur känns det när faran är över?

Ladda hem frågorna som pdf här.

Ladda hem känslokartan som pdf här.

I nedladdningsmaterialet hittar du bilder du kan printa ut och klippa isär. Låt dina elever öva på att komma ihåg genom att använda sig av bilderna för att bygga berättelsen ni läst.

Ladda ner pdf för att bygga berättelsen här.

Ladda ner facit för att bygga berättelsen här.

Testa vad eleven lärt.

1. Varför för männen med sig kvinnan till Jesus?
   1. De vill att Jesus ska gifta sig med henne
   2. De vill få Jesus godkännande att straffa henne
   3. De vill att hon ska delta i Jesus lektion 

2. Vad är det kvinnan har gjort?
   1. Hon stulit
   2. Hon har skolkat från skolan
   3. Hon har varit otrogen mot sin man

3. Varför tycker männen hon ska dömas?
   1. Hon har brutit mot lagen
   2. De vill att alla ska veta vad hon har gjort
   3. De tycker inte om henne.

4. Hur vill männen straffa henne?
   1. De vill kasta stenar på henne
   2. De vill att hon ska betala böter
   3. De vill sätta henne i fängelse

5. Hur vet männen att hon varit med en annan man än den hon är gift med?
   1. Hon berättade det för andra
   2. De har hört andra berätta att de sett henne med en annan man
   3. De upptäckte henne tillsammans med mannen

6. Vad gör Jesus först när männen vill få hans godkännande att stena kvinnan?
   1. Han går därifrån
   2. Han gör ingenting
   3. Han ritar med fingret på marken

7. Vad gör Jesus när männen tjatar om att de vill stena kvinnan?
   1. Han säger att den som aldrig gjort något fel ska kasta den första stenen
   2. Han börjar slåss med dem
   3. Han säger att de får gå till en domare

8. Vad gör männen när Jesus pratat med dem?
   1. De börjar skrika och bråka med Jesus.
   2. De kastar sten på kvinnan.
   3. De släpper sina stenar och går därifrån.

9. Varför går männen därifrån?
   1. De fick inte det svar de ville av Jesus.
   2. De tänker efter och inser att de också gör fel ibland
   3. De ser någon annan de kan bråka med.

10. Vad pratar kvinnan och Jesus om?
    1. Att hon inte blivit straffad och att hon inte ska synda mer
    2. Vad hon ska laga till middag.
    3. Att männen som ville straffa henne var dumma.

FACIT: 1 b), 2 c), 3 a), 4 a), 5 c), 6 c), 7 a), 8 c), 9 b) 10 a) 

Ladda ner frågesporten som pdf här.

Ladda ner facit för frågesporten här.

Välj ut några av frågorna och låt eleverna prata in mindre grupper innan hela gruppen diskuterar.

Varför blir man arg när någon gjort fel?

Hur känns det att vara den som gjort fel?
Känner du igen situationen, att många ger sig på en?

När har du varit den som ”fått stenen på sig”? Hur kändes det?

När har du varit den som ”varit med och kastat stenarna”? Hur kändes det?

Hur brukar det börja när många ger sig på en som är ensam?

Varför känns det så bra att vara många mot en?

Varför är det så lätt att göra som alla andra?

I samtalet kan känslokartan vara ett stöd. Ladda hem känslokartan som pdf här.

Lägg ut ett snöre/rep/måttband som eleverna kan ställas sig längs där det finns en tiogradig skala. Ett är håller inte med alls. Tio är håller helt med. Ställ ett antal frågor där eleverna får fundera och sedan ställa sig utifrån hur mycket de håller med eller inte. Hur de ställer sig kan leda till bra samtal om att bli utsatt för andras ilska, vad som händer när många ger sig på någon som är ensam och hur det känns att göra något som är fel.

 Testa först:

Det är skönt att bada fötterna i en bassäng.

Det är roligt att leka och rita i sand.

Det är kul att kasta stenar i vattnet så det ploppar.

Alla människor kan göra fel ibland.
Det är lätt att var dum mot någon när man är många tillsammans.

Det finns personer som aldrig gör något fel.

Den som inte gör eller är som alla andra får stå ut med man bli straffad/mobbad.

Det är skönt att träffa någon som förstår även när man gjort fel.

I det här momentet vill vi att eleverna ska gestalta och skapa utifrån det de lärt och tänkt.

Stenarna
Den här övningen innebär både samtal och skapande. Både tänka och göra.

Introducera: Nu ska ni få en uppgift. Gå ut på skolgården och leta upp stenar, och kom tillbaka med en sten var. Stenarna kan vara små eller större, men ändå i storlek så att de kan hålla den i handen, och kunna pynta den senare.

• Inne i klassrummet igen, fråga eleverna: Ge exempel på sådant som ni tycker är oschysst att säga till eller göra mot varandra (till exempel att retas, förstöra, skratta när någon ramlar och slår sig eller när någon inte får vara med i leken).
• Läraren skriver exemplen på tavla eller så att de projiceras på väggen. För varje exempel som skrivs där lägger en av eleverna sin sten i en hög. Den placeras framför eller mitt bland eleverna och blir efterhand allt större och högre.
• Prata med eleverna: Alla de här stenarna, tänk vad ont det skulle göra att få dem kastade på sig. Det skulle göra ont både på utsidan av kroppen och inuti.
• Vad behöver vi göra för att vi inte ska börja kasta stenarna på varandra?

Från hårt till mjukt: Fortsätt denna övning med att ge barnen i uppdrag att ladda om stenarna till att istället handla om sådant som är bra och positivt att säga eller göra mot varandra.

• Låt barnet hämta tillbaka en sten ur högen, det behöver inte vara den egna. Ge dem i uppgift att dekorera stenen så att den känns fin och som något positivt – kanske kan ni måla med täckande färg och pensel, rulla dem i fint glitterlim, eller limma fast förklippta pappershjärtan eller annat som känns fint.  Låt torka, samtidigt som barnen funderar över vad som är snällt och schysst att säga eller göra mot varandra.
• Upprepa sedan momentet där sten för sten presenteras och bärs fram. Men den här gången läggs de inte i en hög, utan i formen av ett hjärta. Precis som stenarna ligger på marken på sidan 200 i Barnens Bästa Bibel.
• Vad är snällt och schysst att säga eller göra? Hur känns det säga eller göra det? Och hur känns det när någon annan säger eller gör något snällt mot dig?

Pärlorna
Den här övningen ger en möjlighet att se att människor är olika på en hel del sätt, men på många sätt också väldigt lika varandra, när det kommer till hur vi är så där på insidan. Använd en skål och en mängd pärlor, eller något annat som tar liten plats. Läs upp påståenden för eleverna. Den som känner igen sig tar en pärla från högen och lägger den i skålen. Den som inte känner igen sig låter bli.

Frågeomgång 1

• Alla som har blått som sin favoritfärg.
• Alla som har långt hår.
• Alla som har en katt.
• Alla som gillar potatismos.
• Alla som har åkt buss.
• Alla som har glasögon.
• Alla som har borstat tänderna någon gång.
• Alla som har ridit någon gång.
• Alla som har bokstaven S i sitt namn.
• Alla som har ätit godis.

Stanna upp kring frågorna, notera hur olika det är med en del saker. Summera med att undersöka skålen och se hur många det var som kände igen sig. Lägg på minnet! Töm sedan skålen, och börja om med nästa omgång.

Frågeomgång 2

• Alla som nån gång råkat ljuga.
• Alla som skrattat åt någon annan.
• Alla som någon gång har delat med sig av något.
• Alla som nån gång inte hjälpt någon fast det var tydligt att den behövde hjälp.
• Alla som nån gång varit elak mot nån fast det inte var meningen.
• Alla som tröstat någon som varit ledsen.
• Alla som känt sig riktigt arg.
• Alla som hjälpt en kompis.
• Alla som känt sig rädd någon gång.
• Alla som sagt förlåt till någon.

Stanna upp och prata om hur eleverna tänker efter varje påstående. Summera med att undersöka skålen och se hur många det var som kände igen sig.

Jämför till sist de två frågeomgångarna med varandra. Kring vad var vi mest lika? Mest olika?

Leken ”Ja, det gör vi!”
Tanken med leken är att prova på kraften som uppstår när en hel grupp bestämmer sig för att göra något tillsammans – i det här fallet positiva saker. Vi låter det positiva grupptrycket kännas i kroppen.

• Introducera: Nu ska vi leka en lek som heter “Ja, det gör vi!”
• Så här går det till: Jag kan till exempel säga “Nu ska vi krypa på golvet” och då ska ni alla svara “Jaaa, det gör vi.” och så gör vi det. Den som sedan ropar först bestämmer vad vi ska göra och alla vi andra ropar “Ja, det gör vi” och så gör vi som den säger. Den som har bestämt en gång bestämmer inte igen.
• Låt någon elev börja och låt leken hålla på några minuter. Hjälp eleverna så att byten sker snabbt. Stanna leken och prata med eleverna utifrån följande frågor:
• Hur känns det i kroppen när alla göra samma sak?
• Hur känns det när alla gör som du bestämt?
• Skulle det vara lätt att fortsätta följa även om den som leder bestämmer något dumt?

Tänk efter före-knapp

• Introducera: Det Jesus gör i den här berättelsen är att säga att den som aldrig gjort något fel ska börja kasta sten på kvinnan. Han ber dem att tänka efter.
• Om du vill att någon ska tänka efter före, hur skulle en symbol för det kunna se ut? Rita en symbol som får dig och kamraterna att tänka efter innan ni gör något dumt eller elakt. Tänk att det skulle kunna vara en knapp att sätta på jackan eller tröjan.
• Låt eleverna visa sina symboler och berätta hur de tänkt. Bilderna sätts upp på väggen där de får sitta kvar för en tid.
• En idé är också att faktiskt göra pins, av en symbol som barnen kommer överens om gemensamt eller var och en sin egen:
• Ha träplattor i lagom storlek redo. Låt barnen teckna symbolen inom en storleksmall, på adressetiketter med lim på baksidan.  Ta bort skyddspapperet från limmet och fäst symbolen på träplattan. På baksidan limmas en stabil säkerhetsnål fast.

Låt eleverna fördjupa sig i bilderna till berättelsen genom att färglägga en bild. Ladda ner färgläggningsbilden här.