Julevangeliet

Julen är en central högtid inom kristendomen. Men det är inte bara kristna som firar jul. Högtiden förenar människor över hela världen, troende som icketroende, och texterna om Jesu födelse är kända av många.  I julmusik, julfilmer och julsagor berättas om betydelsen av gemenskap, värme, omsorg och generositet, och samma värden hittar vi ofta i de olika traditioner många följer som en del av sitt julfirande.  Ett fint exempel är från första världskriget då några av soldaterna vid fronten på julnatten började sjunga Stilla natt. Fler röster stämde in i sången på olika språk och snart var zonen mellan skyttegravarna platsen för ett julfirande. Det säger mycket om styrkan i de föreställningar vi har om att julen är en högtid då vi sätter kärlek och omsorg om varandra före hat och liknöjdhet. 

Kristna tror att Jesus är Guds son, och den frälsare som Gud lovat att sända. I det gamla testamentets texter finns många profetior om hur det ska gå till när denne frälsare kommer. Blanda annat berättas det om att det kommer att ske genom en jungfrufödsel, och att det är från Betlehem frälsaren ska komma. Kristna menar att dessa profetior går i uppfyllelse genom Jesu födelse. Judar väntar fortfarande på att profetiorna ska gå i uppfyllelse.

Att Gud blir människa är en central del av den kristna läran. Genom att bli människa visar Gud på sin vilja att fullt ut vara en del av människans liv, och fullt ut dela hennes livsvillkor i både glädje och sorg. För kristna är just detta att Gud vill komma nära ett av de bärande motiven i berättelsen om Jesu födelse. Att Guds makt är av ett annat slag än den värdsliga makten är ett annat. Jesus föds inte in i något ståtligt palats in i en rik och mäktig familj, men i ett enkelt stall, in i en enkel snickarfamilj. I en kristen uttolkning talas det om Jesusbarnet som ett ljus i mörkret, ett barn som kommer för att lära människan om kärlek och nåd. Och för det behövs inga rikedomar eller värdslig makt. 

Den här berättelsen kallas julevangeliet.  Evangelium är ett grekiskt ord som betyder glatt budskap/goda nyheter. Fler svenska ord som kommer från grekiska är till exempel demokrati som betyder folkvälde – att det är folket som bestämmer.

Svåra ord

Julen  – En högtid när man firar att Jesus föddes. 

Svepte  – Lindade in något, till exempel i en filt. 

Sett något liknande  – Att man har sett något som liknar det tidigare. 

Besviken  – Att känna sig ledsen för att något inte blev som man hoppats. 

Kejsare  – En mycket mäktig kung som bestämmer över ett stort land eller rike. 

Regera  – Att bestämma över ett land. 

Skattskriva sig  – Att skriva upp sig i en lista så staten vet var man bor och kan betala skatt (förr i tiden). 

Värdshus  – Ett ställe där man kan sova och äta, som ett enkelt hotell. 

Krubba  – En låda där djur får mat, ofta av trä. 

Herdar  – Personer som tar hand om djur, till exempel får. 

Slå läger  – Att stanna och sova på en plats, ofta utomhus. 

Frälsare – En person som räddar andra. 

Ära åt Gud i höjden  – Att man vill visa att Gud är stor och viktig. 

Bevarade  – Att man sparade något och tog hand om det. 

Vise män – Kloka personer som vet mycket. 

Arg så man ser stjärnor  – Jättearg, så arg att det känns som om det snurrar i huvudet. 

Utomordentligt trevligt  – Väldigt, väldigt trevligt. 

Hedra honom  – Att visa respekt och göra något fint för någon. 

Naturligtvis  – Självklart, det är så som man förväntar sig. 

(Herodes) hov – Människorna runt en kung, som hjälper honom. 

Annorlunda  – Inte som vanligt, något som är olikt. 

Gåvor  – Presenter. 

Rökelse – En sak som man tänder så att det luktar gott, ofta i kyrkor. 

Fly – Att snabbt springa bort eller ta sig bort från fara. 

Ursinnig – Väldigt, väldigt arg. 

Vara i säkerhet – Att vara trygg och inte i fara. 

Ladda ned pdf med svåra ord

Ordet jul kommer sannolikt från fornsvenskans iul som kopplas ihop med de midvinterfester som firades i Norden innan den nya religionen kristendomen fått fäste i vårt land. 

I engelskan finns också det ålderdomliga ordet yule som kan användas om julen. Eftersom det här är ord som är mer än tusen år gamla går det inte att veta exakt var de kommer ifrån, men mycket talar för att de kommer från de nordiska språken och att det var vikingarna från Norden som förde med sig ordet till England. 

Ordet yule används sällan av den som pratar engelska. Det är Merry Christmas som gäller om vi ska önska någon God Jul på engelska. Christmas är sammansatt av två delar. Först “Christ” som är detsamma som Kristus som är det samma som Jesus. Sedan “mas” som betyder mässa, alltså en typ av gudstjänst/samling i en kyrka. 

Alltså: Merry Christmas = Glad Kristusmässa. 

Det handlar om att fira Jesus födelsedag. I de nordiska länderna har vi hållit fast vid det fornnordiska Jul. I de flesta andra länder är julen kopplad till Jesu födelse och de säger ungefär Glad Jesusfödelsdag! 

När Jesus föddes var romarriket med centrum i Rom ett stort imperium. Romarna hade en vältränad armé och en väl fungerande adminstration. Alla länder som låg runt Medelhavet styrdes av kejsaren i Rom som då hette Augustus. Han styrde även över England.

När romarna erövrat England, Spanien, Egypten och länderna ända till Svarta havet började de bygga vägar, ordna med avlopp och vatten och det går fortfarande att se en del av vad romarna byggde runt om i världen. Den mest kända är Colosseum i Rom, en jätteidrottsarena, där nästan 90 000 personer fick plats. (Som en jämförelse: Friends arena i Solna/Stockholm rymmer ca 50 000 åskådare på fotbollsmatcher, publikrekordet för musikevenemang är 58 163). 

Kejsar Augustus regerade i romarriket i 38 år. Han världskändis för två tusen år sedan, precis som Jesus sedan blev. Den ene var oerhört rik och mäktig och blev till och med upphöjd till en gud efter sin död. Den andra var fattig, men mäktig på ett helt annat sätt. Han blev upphovet till en av de stora världsreligionerna, kristendomen. Övriga världsreligioner är islam, buddism, hinduism och judendom.

Pdf att ladda ner eller skriva ut:

Romarrikets utbredning

Medelhavsländerna idag

Människor har i alla tider hållit ordning på tiden på olika sätt. Julius Caesar genomförde 46 f. kr en tideräkning baserad på solen. Den kallades den julianska kalendern och användes fram till slutet av 1500-talet. Då började den ersättas av den gregorianska kalendern. Ett år är i båda dessa kalenderår baserat på jordens rörelse kopplat till solen. Skillnaden är hur man räknar genomsnittslängd på året eftersom det inte är exakt 365 dagar. Det gregorianska sättet att räkna tid används i hela världen. Vi stoppar in en extra dag vart fjärde år. 

Den islamiska tideräkning, Hijra-kalendern, är baserad på månens rörelse. Det innebär att året blir 354 eller 355 dagar och alltså blir kortare än ett år baserat på gregoriansk tideräkning. Det innebär också att muslimska högtider aldrig infaller vid samma tid på året. 

Principer för hur man numrerar åren har att göra med olika epoker i världshistorien. Enligt den gregorianska tideräkningen den kristna eran. Andra sätt att räkna år har förekommit och förekommer. Hos grekerna räknade man från de första olympiska spelen 776 f kr och i den islamiska kalendern har man dagen för profeten Muhammad flykt från Mekka till Medina år 622 e kr som en era. Det blir följaktligen år 0 enligt det sättet att räkna. Hijra-kalendern användas först och främst för religiösa ändamål, men kan också användas parallellt i muslimska länder. 

I en global värld är det trots allt praktiskt att ha samma grund för både hur vi räknar tid och hur vi numrerar åren.  Att det nu är 2000-tal utgår från antagandet att år  0 var det år Jesus föddes. För att markera om en händelse inträffar före eller efter Jesus födelse använda förkortningarna e kr, efter Kristus, och f kr, före Kristus i texter. De neutrala förkortningarna fvt, före vår tideräkning och evt, efter vår tideräkning kan också användas för att ange tid. 

Att Jesus föddes just den 25 december kan ingen veta. Både i romarriket och i norra delen av Europa där det är som mörkast runt jul och vid midvintersolståndet firades solen vid ungefär samma tid och av samma anledning. När romarriket blev kristet under 300-talet ersattes de här festerna. Istället firades Jesus födelsedag.

Då, för 1700 år sedan, var det inga julgranar och paket under granen. I de nordiska länderna är det julafton som är den stora dagen, men i andra länder är det juldagen som är dagen då barnen vaknar och har fått sin julstrumpa fylld med julklappar under natten.

Före andra världskriget var Sverige starkt influerat av tyska traditioner i julfirandet. Därifrån kommer till exempel sederna att ha julgran, adventsstjärna och adventsljusstake. I dag kommer mycket av det vi förknippar med julen från USA eller England. Julstrumpor, röd och vit tomte, överdådiga granar, massor av belysning i trädgården är exempel på det. Sådant som många ser i populära julfilmer som Ensam hemma, Grinchen eller Arthur och julklappsruschen.

Många jultraditioner som anses vara gamla är i själva verket ganska nya.
Den första svenska adventskalendern i papper kom 1934 efter tysk förebild. Den såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund. Knappt 30 år senare när kanske den generation som i dag är far- eller morföräldar föddes, runt 1960, var det dags för den första adventskalendern på TV med ett program om dagen fram till julafton.

De första kalendrarna hette adventskalendrar och antalet luckor varierade beroende på när det var första advent det året. Första advent är alltid på olika dagar. Ibland börjar det i slutet av november, som tidigast den 27:e, och ibland några dagar in i december, som senast den 3:e.

Från och med 1970 bytte adventskalendern namn till julkalender och sedan dess är det 24 luckor att öppna fram till julafton. Det som började med en papperskalender som såldes för välgörande ändamål har idag blivit en hel industri där det går att köpa julkalendrar som innehåller allt möjligt. Lego, godis, böcker, te, kaffe eller smink är bara några exempel.

På Wikipedia  eller NE  finns alla tv-kalendrar för den som vill färska upp minnet. Det går att få ett titt på alla kalendrarna i SVT:s öppna arkiv.

Låt eleverna berätta om sin favoritkalender eller skicka med en fråga hem och få reda på vad äldre generationer gillat mest. Kanske är det Trolltider, Mysteriet på Greveholm eller Teskedsgumman.

Julen – en kalendarisk rit
Julen kan kallas rit eftersom en majoritet av människor gör ungefär samma saker vid ungefär samma tidpunkt. De flesta människor i Sverige firar jul oavsett religion. Det säljs 3 – 3,5 miljoner julgraner som innbeär att de flesta av Sveriges cirka 5 hushåll  har en sådan.

På julafton är många butiker och restauranger stängda och i stora delar av landet går ingen kollektivtrafik när det börjar närma sig Kalle Anka-tid, klockan 15 på julafton. Fortfarande visar Mediamätning i Skandinavien att nästa tre miljoner (2025) sätter på TV:n samtidigt på julafton.

Intervju om hur julen firades förr
Ge eleverna uppgiften att intervjua någon äldre person om hur hen firade jul när hen var liten. Berätta sedan för klassen.

Hemlig gäst
Bjud in en hemlig gäst till klassen – en äldre person som har mycket att berätta om sitt julfirande.

Astrid Lindgrens jul
Titta på klipp från Astrid Lindgrens jul. Det finns 24 olika filmer på YouTube Barngalaxen.

I dessa videos med Sören Dalevi och Jesper Svartvik kan du som lärare få en djupare förståelse för berättelserna.

Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare till Barnens bästa bibel.

Jesper Svartvik är professor, teolog och präst.

Låt eleverna följa med i berättelsen med hjälp av bilderna, och sedan berätta inför klassen, utifrån följande frågor:

Var bor Maria och Josef?

Vem kommer till Maria?

Vad berättar ängeln för Maria?

Vad gör Maria då?

Vad händer med Josef?

Varför går Maria och Josef till Betlehem?

Varför föds Jesusbarnet i ett stall?

Vilka fick först nyheten att Jesus var född?

Hur fick herdarna reda på att Jesus var född?

Vad gör herdarna när änglarna har farit upp till himmeln?

Hur fick de vise männen reda på att en kung hade fötts?

Hur hittade de till Betlehem?

Vem besöker de vise männen först?

Vad tycker kung Herodes om att en ny kung har fötts?

Vad vill kungen att de vise männen ska göra när de hittat det nyfödda barnet Jesus?

Vad har de vise männen med sig till Jesus?

Varför struntar de vise männen att åka till kung Herodes?

Hur blir Josef och Maria varnade och att det måste fly?

Till vilket land flydde Josef och Maria?

Ladda hem frågorna som pdf här.

Visa känslokartan på skärm eller skriv ut och dela ut.

Hur känns det att vara ängel och berätta att Maria ska få ett barn?

Vad känner Maria när hon förstår att vinden är en ängel?

Hur känns det att någon annan bestämmer vart du ska gå?

Hur känns det att inte hitta någonstans att bo?

Hur känns det att sova under bar himmel och ha ansvar för att fåren har det bra?

Hur känns det när hela himlen blir full av änglar?

Vad tänker och känner djuren i stallet?

Hur känns det att hålla i nyfött barn?

Hur känns det att bli förälder?

Hur känns det att var de första som hälsar på en nyfödd bebis?

Hur känns en natt som är stilla?

Hur känns det att förstå att något stort har hänt utan att veta vad det är?

Hur känns det att ge sig ut på resa utan att veta vart man ska?

Hur känns det att besöka en kung?

Hur känns det att vara kung och veta att det finns en ny kung?

Hur känns det att rida på en kamel?

Hur känns det att få så fina presenter?

Varför kände de vise männen att de ville falla ner på knä?

Hur känns det att behöva fly för sitt liv?

Hur känns det att få order om att jag en bebis?

Hur känns det att komma i säkerhet?

Hur känns det att säga fina ord innan man somnar?

Ladda hem frågorna som pdf här.

Ladda hem känslokartan som pdf här.

I nedladdningsmaterialet hittar du bilder du kan printa ut och klippa isär. Låt dina elever öva på att komma ihåg genom att använda sig av bilderna för att bygga berättelsen ni läst.

Ladda ner pdf för att bygga berättelsen här.

Ladda ner pdf för facit här.

I det här momentet vill vi att eleverna ska fundera vidare kring det de lärt sig kopplat till värdegrunden.

Frågor om att vara på flykt

• Vad är att fly?
• Varför kan människor behöva fly?
• Vad skulle du sakna mest om du var tvungen lämna alla dina saker?
• Hur går det till att börja om på ett nytt ställe, utan att ha några grejer med sig alls?
• Hur är det att komma ny till ett ställe? Att inte känna någon?
• Hur skulle det vara om du inte förstod vad andra säger?

Frågor om makt

• Vad är makt?
• Vem eller vilka har makt? Artister, influencers? I länder, i familjer, i klassrummet, i kompisgänget?
• Hur märks det att någon har makt?
• Varför får vissa bestämma mer än andra?
• Vilken makt har du?
• Vad kan du vara med och bestämma i skolan, på fritiden, hemma?
• Vad skulle du göra om du hade all makt i ett land?
• Hur verkar Herodes vara som kung? Skulle du vilja ha en kung i ditt land som var som Herodes?
• Hur kan ett så litet barn som Jesus vara ett hot mot en mäktig kung som Herodes?

 Frågor om att vara vis 

• Vad är visdom?

• Vem är vis? Hur kan en se eller märka det?

• Går det att vara vis och elak?

• Hur går det till att bli vis?

I samtalet kan känslokartan vara ett stöd. Ladda hem känslokartan som pdf här.

UR-play har en serie intervjuer med barn som flytt. Varje program är en knapp kvart.

På unicef.se finns fakta som också kan vara utgångspunkt i samtal om flykt i klassrummet.

Bilderboken Dagen då kriget kom, kan vara till grund för ett samtal om att vara på flykt. Både vad gäller upplevelsen av krig, att vara på flykt och att komma till ett främmande land. Boken finns på UR-play.

Barnkonventionen artikel 22 uttrycker:
Barn på flykt har rätt till skydd, och hjälp att spåra och hitta sina föräldrar eller andra familjemedlemmar.

På unicef.se finns hela Barnkonventionen. Liksom på Rädda Barnens hemsida.

Lägg ut ett snöre/rep/måttband som eleverna kan ställa sig längs där det finns en tiogradig skala. Ställ ett antal frågor där eleverna får fundera och sedan ställa sig utifrån hur mycket de håller med eller inte. Ett är håller inte med alls. Tio är håller helt med.

Testa först:

Jul är roligaste högtiden 

Jag gillar att få julklappar. 

Julgranar är fina. 

Det är mysigt med bebisar. 

Det går inte att vara arg på en bebis. 

Det är bra att människor som flyr från något farligt får hjälp. 

Jag vet någon som jag tycker är vis. 

Barn och vuxna bestämmer över olika saker. 

Det är bra att få bestämma över andra. 

Det är bra när en person bestämmer över ett helt land. 

Man måste lyda den som bestämmer.  

Färglägg nyfödde Jesus i stallet. Ladda ner en färgläggningsbild här.

Färglägg de tre vise männen! Ladda ner en färgläggningsbild här.

I det här momentet vill vi att eleverna ska gestalta och skapa utifrån det de lärt och tänkt.

Dramatisera – improvisera
Låt barnen spontant återberätta julberättelsen och spela in under tiden med mobilen.

Lyssna sedan igenom resultatet tillsammans. Så som barnen berättar, så är idén att ni nu ska gestalta, utan att korrigera eller lägga till rätta allt för mycket. Med just de inslag barnen kommit på, och i just den ordningen som de kommer på dem är det som det kan bli riktigt roligt att jobba vidare. Att plötsligt komma på, som en del av dramatiseringen, att “vi glömde ju en sak förut“ och hoppa tillbaka för att berätta det skapar liv!

Skriv upp rollerna som ingår i berättelsen på tavlan och dela ut till eleverna. Rollen som bebis kan vara känslig och kan mycket väl gestaltas av ett bylte av tyg.

Skriv ned barnens berättelse, nära originalberättande men så att det blir flyt i berättandet. Lek fram gestaltningen genom att läsa denna barnens återberättade variant medan barnen agerar efter vad deras roller gör i berättelsen. Testa, stanna och gör om så att alla elever tillåts att prova sig fram. Spela igenom hela berättelsen några gånger.

Spela upp, till exempel för en f-klass eller för delar av skolans personal.

Bygg julkrubba
Här är tre förslag, som går att genomföra utan alltför mycket förberedelser. Låt eleverna arbeta i grupper. Hitta på, bygg, visa för kamraterna, berätta hur ni tänkt och gjort, låt stå framme under dagarna eller veckorna fram till jul.

Legokrubban: Varje grupp får en egen legolåda. Bygg en julkrubba med hjälp av det som ligger i lådan. Heliga familjen, herdar och får, änglar, vise män, kamel, en stjärna. Släng med lite bitar till gubbar i lådan.

Lite-av-varje-krubban: Gör en krubba enligt principen vi tager vad vi haver, här i klassrummet. En handske som fylls ut med papper kan vara stjärna, en pennvässare kan vara Maria, Jesusbarnet kanske är ett sudd, vem säger att kamelen inte kan gestaltas av en leksaksbil.

Toarulle-krubba: Låt arbetsmaterialet vara just toarullar, med tillbehör som piprensare, flirtkulor silkespapper, tuschpennor och kanske målarfärg. Ställ även fram saxar, tejp och lim. Klipp, klistra, måla.

Gör dekorationer till granen
Introducera: I granen har vi många saker. Änglar och stjärnor, som du sett i berättelsen, är väldigt vanliga. Hur kommer dina änglar och stjärnor att se ut?

Förslag till pyssel:

• Hänga i fönstret-änglar med silkespapper, tjockare metallicpapper, glitter och tråd.
• Klippa stjärnor med hålmönster ur papper.
• Vika stjärnor av papper.

Skattjakt – följ stjärnorna
Lägg ut ett spår på skolgården med reflexer i form av stjärnor. Förbered en skatt vid spårets slut, vad som helst som dina elever kan uppskatta tillsammans. Se till att det finns ficklampor som eleverna sedan samsas om att lysa med. Starta en mörk decembermorgon med att låta eleverna följa spåret fram till skatten.

Inne i klassrummet igen: Berätta om stjärnan som visar att något viktigt har hänt i Betlehem. Låt eleverna fundera över vilka händelser som känts särskilt viktiga och bra i deras egna liv, så värdefulla att de skulle vilja sätta en stjärna över dem.

Låt eleverna rita händelserna med en stjärna som lyser över den. Visa upp och berätta.

Vilket språk är det här?
Merry Christmas, så säger vi god jul på engelska, men hur säger man på andra språk?

Säg god jul högt i kör på några av språken. Exempelvis:

Gladelig Jul (danska)
God Jul (norska)
Hyvää Joulua (finska)
Gledileg jol (isländska)
Joyeux Noel (franska)
Feliz Navidad (spanska)
Frohe Weihnachten (tyska)
Buon Natale (italienska)

Fråga eleverna:
Kan någon av er säga god jul på något ytterligare språk? Träna på uttalet och säg det högt i kör.

”Hur gammalt är …?”
Förbered bilder eller kanske fysiska föremål över de saker som vi i dag tycker är självklara i vårt svenska julfirande.

Det kan vara Kalle Anka på TV (1960), julgran (mitten av 1800-talet), julkalender (1934) julklappar (slutet av 1700-talet), Nissehyss (2010-tal)

För att ge eleverna ett tydligare grepp om tid och rum, placera ut sakerna över en tidslinje som sträcker sig från 1700-tal till 2000-tal.  Markera in var barnen är födda, var deras föräldrar ungefär är födda, var deras morföräldrar ungefär är födda osv.

Övningen kan också göras som en frågesport. 

• Julgran
• Julklappar
• Jultomte
• Kalle Anka på TV
• Pepparkakor
• Julkrubba
• Adventskalender
• Adventsljusstake
• Adventsstjärna
• Nissehyss

Låt eleverna gissa. Rätt svar är:

• Julgran 1700-tal
• Julklappar 1700-tal
• Jultomte 1880-tal
• Kalle Anka på TV 1960-tal
• Pepparkakor 1500-tal
• Julkrubba 1880-tal
• Adventskalender 1930-tal
• Adventsljusstake 1920-tal
• Adventsstjärna 1880-tal
• Nissehyss 2010-tal

Ladda ner pdf som frågesport

Ladda ner pdf med facit

Musikquiz – gissa jullåten
Många av våra mest kända jullåtar handlar om Jesu födelse. I vissa fall är det också psalmer, som Stilla natt och Nu tändas tusen juleljus. Till det här lärarstödet finns en spellista på Spotify, som du kan använda dig av om det passar. Där finns musik som toppar listorna över de mest spelade ljudspåren i juletid.

Gör så här:
Låt barnen jobba i grupp. Det är totalt 12 låtar i spellistan.
Spela varje låt i cirka 20-30 sekunder och låt sedan eleverna gissa vilken låt det är.

1. Nu tändas tusen juleljus
2. Stilla natt
3. Gläns över sjö och strand
4. Jul, jul strålande jul
5. O helga natt
6. Deck the halls
7. All I want for Christmas is you  (låtar från denna och neråt tagna från topplistorna)
8. Last Christmas
9. White Christmas
10. Tänd ett ljus
11. Do they know it´ s Christmas
12. Mer jul

Att prata om efteråt:

• Hur många av dem handlar om när Jesus föddes?
• Varför tror du att det är så?