Berättelsen om påsken

Påsken är kristendomens största högtid och Jesus lidande, död och uppståndelse är teman som återkommer inom konst, litteratur, film och teater på många olika sätt. Jesus offrar sitt liv för något större, för andras bästa. På påskdagen firar kristna att Jesus har uppstått, att livet har segrat över döden och det goda segrat över det onda. Detta är den kristna trons kärna.

Kristna menar att Jesus är den frälsare som Gud har lovat att sända. I det Gamla testamentets böcker finns många profetior om hur det kommer att gå till när denne frälsare kommer, och vad som kommer att hända då. Dessa profetior tolkas olika. Judar menar att Jesus var en viktig predikant och förkunnare, men de räknar honom inte som en frälsare sänd av Gud. denne har ännu inte kommit.

Kristna ser Jesus som frälsare - den som räddar världen och mänskligheten. Många barn har säkert läst böckerna eller sett filmerna om Narnia, Harry Potter eller Sagan om ringen. Där märks tematiken igen mycket tydligt; någon eller några, inte sällan helt vanliga personer, räddar en hel värld undan ondskan. Kunskapen om både den kristna och judiska påsken är centrala för att förstå vårt kulturarv och hur det präglat utvecklingen i de kristna delarna av världen.

I den kristna tolkningen ingår begreppsparet synd – evig förlåtelse, och tanken att Jesus är den som genom att offra sig för människors skull en gång för alla tar udden av det onda. Människans tillkortakommanden står inte längre i vägen för en levande relation med Gud, Jesus tar på sig all mänsklig synd och förbundet mellan Gud och människa en gång för alla är “lagat”.

En bild att visa på projektor. Ladda ner bilden här.

En bild att visa på projektor. Ladda ner bilden här.

Påsk är kristendomens största högtid. Jesus lider, dör, men återuppstår från de döda under den judiska påsken för 2000 år sedan. Den judiska påsken firas till minne av judarnas uttåg ur Egypten som leddes av Mose som cirka 1400 år före den tid då Jesus firade påsk och de händelser som ledde till att världens största religion kristendomen uppstod. Berättelsen om Mose har ett eget lärarstöd som du hittar här (länk till den berättelsen). Den kristna och judiska påsken infaller inte på samma dagar, men förhåller sig båda till vårdagjämningen på olika sätt. Jesus dog och återuppstod under seder, när judar firar påsk. Seder infaller på dagen för första fullmånen efter vårdagjämningen. Kristen påsk infaller på första söndagen efter det varit fullmåne efter vårdagjämningen. Som tidigast 22 mars och som senast 25 april.  I dag har kristendomen över 2 miljarder anhängare. Judendomen har cirka 14 miljoner anhängare.

Påskdagen, som alltid firas på en söndag, är kristendomens viktigaste dag. Då firas att Jesus offrar sig för alla människors skull, och sedan återuppstår från de döda.

Dagarna under påskens stilla vecka
Veckan före påsk kallas Stilla veckan. Jesus rider in i Jerusalem på palmsöndagen. Onsdagen kallas dymmelonsdag. En dymmel eller dymling är en träpinne som man förr i tiden använde för att slå på kyrkklockorna under stilla veckan för att det inte skulle låta så mycket. I Sverige slutade vi med det redan när Gustav Vasa var kung på 1500-talet.

Efter dymmelonsdag kommer skärtorsdag. Då firas nattvard, prästen delar ut bröd och vin till alla som är i kyrkan, till minne av den sista måltid som Jesus delade med sina lärjungar.

Långfredagen är Jesus dödsdag. När någon av din far- eller morföräldrar var liten var det förbjudet att ha öppet för biografer, dansställen, teatrar och ordna andra offentliga tillställningar. De allra flesta affärer var också stängda. Den lagen togs bort 1969. Du kan säkert fråga någon äldre släkting om hur lugnt det skulle vara på långfredagen förr i tiden. Efter långfredag kommer påskafton. Många går påskkärring den dagen, andra gör det på skärtorsdagen. Påskkärringarna delar ut påskbrev och får godis i utbyte. Seden att gå påskkärring kommer från att man för flera hundra år sedan trodde att häxor och andra onda makter var särskilt aktiva från skärtorsdag till påskafton då Jesus var död.

Påskdagen är den viktigaste dagen inom kristendomen och då firar man att Jesus återuppstod från de död och firar med extra fina högmässor i kyrkorna. Berättelsen som är kärnan i kristendomen går igen i många olika kulturella uttryck. JK Rowlings karaktär Harry Potter går frivilligt mot det som han tror är en säker död i Harry Potter och dödsrelikerna. I boken finns en sekvens där han skenbart är död, men han återvänder till livet. Harry har också övernaturliga krafter och har i alla böcker/filmer gjort saker för att hjälpa och rädda andra människor.

Frodo, som bär ringen i JRR Tolkiens trilogi Sagan om ringen, för hela tiden en inre kamp med sig själv om att använda den makt ringen innebär eller förstöra den för mänsklighetens bästa. Symboliken i slutet av tredje delen är också tydlig. Hans lidande har varit så stort att han åker med alverna till Valinor som kan tolkas som ett sorts paradis efter sina stora uppoffringar. Trollkarlen Gandalf med tillägget grå, i samma böcker, dör i kampen med en balrog för att rädda Frodo och hans vänner, men återuppstår med förnyad makt som Gandalf den vite.

CS Lewis sju böcker om Narnia innehåller också samma tema där lejonet Aslan offrar sig för att rädda ett av syskonen i boken Häxan, lejonet och garderoben. Edmund som förrått sina syskon och blivit anhängare till den onda, vita häxan riskerar döden om inte Aslan, som representerar den goda makten överlämnas. Aslans offer innebär att häxans onda makt bryts och Aslan återuppstår.

Huvudpersonen Neo i Matrixfilmerna genomgår också död och återuppståndelse. Det går också att tolka hans namn Neo som the one, den utvalde. Det här är bara några exempel.

Fasta – ett viktigt inslag i de stora världsreligionerna
I julsången “Nu är det jul igen” sjunger man att julen varar ända till påska, men att det inte är sant för däremellan kommer fastan. Den som fastar avstår frivilligt från att äta som vanligt. Inom religionerna judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism och hos många naturreligioner är fasta viktiga inslag. I Sverige är det längesedan man fastade före påsk för att minnas hur Jesus led och förbereda sig för att kunna ta emot påskens budskap. Inom islam är fastemånaden ramadan en stor högtid då många fastar från soluppgång till solnedgång varje dag under en hel månad.

I dag finns en trend att fasta som handlar om hälsa. Många pratar om ätfönster där man två dagar av fem äter mycket mindre eller att man avstår från att äta en större del av dagen. Inom islam fastar många under fastemånaden Ramadan då man inte får äta under dagens ljusa timmar. Buddistmunkar äter till exempel bara en gång om dagen och före klockan 12.

En annan typ av fasta som lyfts fram är att inte använda sin mobiltelefon under vissa tider eller tidsperioder, avstå sociala medier under en längre period eller att ha en konsumtionsfri period eller godisfri period.

 Fastan inom kristendomen och var semlorna kommer ifrån
Fastan inom kristendomen börjar 40 dagar före påskafton på en dag som kallas askonsdag. Dagen för askonsdag heter fettisdag och det är den stora semmeldagen. När din mormor var liten började bagerierna inte sälja semlor förrän i fastan. Semlor blev vanliga i Sverige i början av 1900-talet, men redan på 1700-talet åt rika människor något som liknar dagens semlor. Det viktiga var att de vara bakade på vetemjöl. Det var superlyxigt att äta vitt bröd på den tiden. Ordet semla kommer från det latinska ordet för det finaste vetemjölet. På den tiden kallades semlan för hetvägg eftersom man åt dem tillsammans med varm mjölk. Ett tag hade semlan, eller hetväggen lite dåligt rykte. Det berodde på att Kungen Adolf Fredrik dog efter att ha ätit en jättemåltid som avslutades med hetvägg. Det sas att han åt jättemånga och att det var därför han dog, men det är inte sant. Han dog av en hjärnblödning.

 Äggens roll i påskfirandet
Att vi äter så mycket ägg under påsk beror på att det var förbjudet att äta ägg under fastan. Alla ägg som värptes då fick man spara och förr i tiden värpte inte hönsen så mycket ägg under vintern, men när påsken kom var det vår och då började hönsen värpa igen och det var fritt fram att äta ägg. Traditionen att fylla pappägg med godis är inte så gammal, men redan på 1700-talet började man måla ägg och ge bort som present. Eftersom det fanns så mycket ägg kunde man kosta på sig att inte bara äta dem utan också dekorera och också tävla om vem som kunde rulla ägg längst. Att ge bort ägg till påsk blev populärt och de gjordes i olika material och blev lyxigare och lyxigare. I slutet av 1800-talet började en guldsmed i Ryssland som hette Fabergé gör världens lyxigaste påskägg till den ryska tsarfamiljen. De äggen var gjorda av guld och ädelstenar.

Påskriset en dekoration som en gång handlade om självspäkning
Många av er har säkert påskris med fjädrar i hemma under påsken. För riktigt länge sedan slog man sig själv med riset för att påminna sig om hur Jesus led.

Tuppen som symbol på kyrktaken
Många kyrkor i Sverige har en tupp i tornspiran eller på taket. Det började bli vanligt på 1500-talet och ska påminna människor om att hålla sig vakna och stå upp för det som de tror på. Petrus säger att han inte känner Jesus tre gånger på natten, precis som Jesus sagt. När tuppen gal på morgonen påminns Petrus om att han svikit Jesus trots att han sagt att han aldrig skulle göra det.

/Tips: Bjud gärna in någon äldre person som kan berätta om hur påsken firades förr och hur det såg ut i samhället då./

Ord och begrepp

Jesus har 12 lärjungar.  Den som är lärjunge är en elev som följer en mästare och lär sig mer av den än det som står på en hemsida eller i en bok. Inom både buddismen och judendomen pratar man om mästare och lärjungar, men det kan man kalla sig även om man är mycket tillsammans med någon som är riktigt bra inom sport eller konst som måleri eller skulptur.

Hosianna ropar människorna som ser Jesus rida in i Jerusalem. Det kommer från hebreiskan som var det språk som Jesus pratade. Ordet betyder “Vi hälsar och prisar dig” och de som säger det är jätteglada.

I Barnens bästa bibel på sidan 230 sköljer Pilatus sina händer och säger att han är oskyldig till Jesus död. Du kanske har hört någon säga någon gång att hen “tvår sina händer”. Det kommer från Pilatus och det säger den som inte håller med någon, men som ändå inte kan hindra det som händer.

I Barnens bästa bibel på sidan 226 ger Judas Jesus en kyss på kinden. Ordet Judaskyss kan du höra någon använda och det betyder att någon verkar vara kompis, men egentligen vill den personen dig illa.

På sidan 218 i Barnens bästa bibel äter Jesus ihop med sina lärjungar. Han delar ett bröd och säger att det är hans kropp som ska offras för dem. Han ger dem vin och säger att det är hans blod. Det var den första nattvarden, som är en helig handling, sakrament,  i den kristna kyrkan. Den kallas också den sista måltiden, ett tema som ofta användas i böcker, filmer, konst och andra kulturella uttryck.

På sidan 239 har Jesus blivit korsfäst. Korsfästelse var det grymmaste dödstraffet som fanns på den tiden. Det kunde ta flera dagar för den som blivit korsfäst att dö. Sedan fick kroppen hänga kvar tills fåglar och rovdjur ätit upp kroppen. Den dömdes familj fick ibland ta vara på kroppen och begrava den som i berättelsen. Romarna lät de korsfästa personerna – som ofta vara slavar, grova banditer och upprorsmän – hänga kvar i avskräckande syfte. Den som varit inne i en kyrka någon gång kan se kors med och utan Jesus. Många kyrkor är byggda som ett kors. Inom kristendomen symboliserar det tomma korset hoppet – att Jesus dör, men uppstår från de döda.

Lär er svåra ord 

Avundsjuk – När man önskar att man har det som någon annan har.

Befria – Att göra någon fri.

Bägare – En sorts kopp utan öra.

Begrava – Att lägga en död person i jorden.

Bråkstake – En person som ofta bråkar.

Eka – När ett ljud hörs igen, till exempel i en grotta.

Fällde (jätten Goliat) – När David slog ner jätten Goliat.

Fästning – En säker byggnad som skyddar människor.

Fiender – Personer som är motståndare och vill göra illa.

Folkhop – Många människor samlade på ett ställe.

Folkmassa – En stor grupp människor.

Förbundet (”det nya förbundet”) – Ett löfte mellan Gud och människor.

Förneka – att vägra säga det som är sant

Förråda – Att svika någon genom att berätta till exempel en hemlighet

Förtjäna – Man är värd att få en belöning eller ett straff

Frige – Att släppa någon fri.

Fruktansvärd – Något som är väldigt hemskt.

Fullbordat – Något är helt färdigt.

Gal – tuppens ljud

Grav – Platsen där en död person läggs.

”Gå för långt” – När man gör något man inte borde

Hosianna – Ett jubelrop som betyder ”vi prisar dig”.

Irriterad – när man stör sig på något eller någon

Korsfästa – Att spika fast någon på ett kors (det som hände Jesus).

Lans – Ett långt, spetsigt vapen

Mantel – Ett klädesplagg som hänger över axlarna.

Misshandla – Att slå och skada någon.

Måltid – till exempel lunch eller middag

Mäktig – Stark och viktig.

Nedstämd – När man känner sig ledsen.

Officerare – Ledare i en armé.

Offra sig– frivilligt ge upp något (Jesus offrar sitt liv)

Omringa – Att ställa sig runt något eller någon

Otröstlig – Så ledsen att inget hjälper.

Paradiset – En underbar plats.

Period – Ett sätt att dela in tid på

Protestera – Att säga emot någon

Ruggigt – Något som känns otäckt.

Rövare – En person som stjäl.

Sannerligen – verkligen

Släpande – Något som dras längs marken.

Smörja (hans kropp) – Att stryka olja på kroppen.

Solförmörkelse – När solen skyms av månen och det blir mörkt.

Svära (vid Gud) – Att lova något högt och tydligt.

Synd – Att göra något som är fel.

Törne (krona) – En krona med taggar

Upprörd – När man är arg eller ledsen inuti.

Uppstått – När någon som varit död blir levande igen.

Väldoftande oljor – Oljor som luktar gott.

Överlämna – Att ge något till någon annan

Överge – Att lämna någon ensam.

Ladda hem pdf med de svåra orden här.

I dessa videos med Sören Dalevi och Jesper Svartvik kan du som lärare få en djupare förståelse för berättelserna.

Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare till Barnens bästa bibel.

Jesper Svartvik är professor, teolog och präst.

Palmsöndag
Be eleverna berätta vad Jesus och lärjungarna gör de olika dagar som inom kristendomen kallas palmsöndag, skärtorsdag, långfredag och påskdagen utifrån frågorna.

• Vad pratar människorna om?
• Vad ska Jesus och hans lärjungar göra?
• Vad ber Jesus lärjungarna om?
• Vad gör han sedan?
• Vad gör människorna som han rider förbi?

Skärtorsdag

• Vad gör Jesus och lärjungarna?
• Vad är det för speciellt med den här måltiden?
• Vad gör Jesus med brödet och vinet?
• Vad händer med lärjungarna när de ätit färdigt?
• Vart går de efter maten?
• Vad gör Jesus?
• Vad gör Judas?
• Vad gör soldaterna?
• Vad gör Petrus?
• Hur slutar det?

Långfredag

• Vart tar soldaterna Jesus?
• Vad händer när Jesus kommer till den romerska fästningen?
• Vem är Pilatus?
• Vad pratar han med Jesus om?
• Hur gör han för att slippa döma Jesus till döden?
• Vad är det som händer när Jesus ändå blir dömd till döden?
• Vad gör Pilatus när soldaterna för bort Jesus?
• Vad gör soldaterna med Jesus när han blivit dömd?
• Vad håller Petrus på med?
• Vad påminner tuppen Petrus om?
• Varför är det så många människor på avrättningsplatsen?
• Vad pratar människorna om?
• Vad pratar rövarna och Jesus om?
• Vad händer mitt på dagen, klockan 12?
• Vad säger Jesus precis innan han dör?
• Hur blir Jesus begravd?

Påskdagen

• När går Maria och Maria till graven? (sid 245-246)?
• Vad ska de göra där?
• Vad upptäcker de när de kommer fram?
  Vilka möter de?
• Vad får de reda på?
  Vad tror lärjungarna om det kvinnorna berättar för dem?

Ladda hem frågorna som pdf här.

Låt eleverna prata om hur de tänker och känner med hjälp av känslokartan:

Palmsöndag

• Hur tror du Jesus känner sig när han rider in i Jerusalem?
• Vad känner människorna han rider förbi?
• Vad är lärjungarna på för humör?

Skärtorsdag

• Hur känner sig alla runt bordet när de börjar äta?
• Hur känner sig Jesus i slutet av festen?
• Vad känner lärjungarna när Jesus säger att någon av dem ska förråda honom?
• Hur känner sig Judas när han går?
• Hur känner sig Petrus när Jesus säger att han kommer att svika honom?
• Hur känner sig Jesus i Getsemane trädgård?
• Hur känner han när Judas kysser honom?
• Hur känns det när Petrus försvarar honom mot de romerska soldaterna?
• Hur känns det för lärjungarna när Jesus förs bort?

Långfredag

• Hur är stämningen vid den romerska fästningen dit soldaterna tar Jesus?
• Hur känner sig Jesus när han står i handbojor mellan Pilatus och soldaten?
• Vad känner Pilatus när folket väljer att frige en mördare istället för Jesus?
• Hur känner sig Barabbas som blir frigiven?
• Hur känns det att gå igenom en folkmassa på väg mot sin död?
• Hur känner sig Petrus vid lägerelden?
• Hur känner sig Petrus när han hör tuppen gala?
• Hur känner sig rövarana som hänger på korsen bredvid Jesus?
• Hur känner sig soldaterna?
• Hur känner sig folk som är där och tittar på?

Påskdagen

• Hur känner sig Maria och Maria när de går till graven?
• Hur känns det när de upptäcker att graven är tom?
• Hur känns det att få höra det änglarna har att säga?
  Varför har lärjungarna svårt att tro på det kvinnorna berättar för dem?

Ladda hem frågorna som pdf här.

Ladda hem känslokartan som pdf här.

1. Vilken högtid är viktigast inom kristendomen.

A) Jul

B) Påsk

C) Midsommar

2.Vad händer på palmsöndagen?

A) Jesus går hem till sin mamma och pappa

B) Lärjungarna och Jesus har ledigt

C) Jesus rider in i Jerusalem

3. Vad händer på skärtorsdagen?

A) Jesus delar bröd och vin med lärjungarna

B) Jesus firar påsk med sin mamma Maria

C) Jesus besöker templet

4. Vem pekar ut Jesus för de romerska soldaterna?

A) Petrus

B) Judas

C) Pontius Pilatus

5. Vad gör Pontius Pilatus för att slippa döma Jesus till döden?

A) Han låter folket välja mellan Jesus och en mördare

B) Han låser in Jesus i fängelset

C) Han låter Jesus smita

6. Vilket dödstraff får Jesus?

A) Halshuggning

B) Hängning

C) Korsfästning

7. Vad händer när Jesus dör?

A) Det kommer en storm

B) Det blir solförmörkelse

C) Det blir ett skyfall

8. Var blir Jesus begravd?

A) I en grotta med en sten framför

B) I en kista i jorden

C) Han får hänga kvar på korset

9. Vad är en lärjunge?

A) En bästis

B) En elev

C)En munk

10. Vad är berättelsen budskap?

A) Att det inte går att lita på sina kompisar

B) Att livet är orättvist

C) Att Jesus offrar sig för människorna och visar att det finns evigt liv

Ladda hem frågesporten som pdf här.

Ladda hem frågesportens facit här.

I nedladdningsmaterialet hittar du bilder du kan printa ut och klippa isär. Låt dina elever öva på att komma ihåg genom att använda sig av bilderna för att bygga berättelsen ni läst.

Ladda ner pdf för att bygga berättelsen här.

Ladda ner facit för att bygga berättelsen här.

I det här momentet vill vi att eleverna ska fundera vidare kring det de lärt sig kopplat till värdegrunden.

Frågorna nedan kan användas i värdgrundsdiskussioner utifrån påskberättelsen. Samtala fritt, eller notera på tavlan eller post-it lappar hur eleverna beskriver en bra ledare respektive en dålig ledare, influencer eller vän. Sortera dem så att de som eleverna tycker är bra hamnar på ena sidan tavlan medan de dåliga sätts på andra sidan. Resonera om skillnader och likheter.

Hur är en bra ledare?

Jesus hyllas som en kung och ledare, trots att han inte har vare sig fina kläder, ett slott eller mycket pengar.

Vem är en ledare?

Hur är en bra ledare?

Hur är en dålig ledare?

Vem får bestämma (i klassen)?

Varför får den bestämma?

Vad är en influencer?
Är en influencer/youtuber en ledare?

Vilka influencers/youtuber bryr ni er om?

Vilka tycker ni är bra? Varför?

Vilka är dåliga? Varför?
Hur påverkas du av influencers?

Hur är en riktig vän?

Både Petrus och Judas är Jesus vänner. En försvarar honom, en förråder honom? Hur kan det bli så?

Kan en vän göra något som hen tror är bäst för dig fast du själv inte tycker det?

Vad händer när någon du litat på inte håller vad han eller hon lovat? När en vän sviker som Petrus gör när ha säger att han inte känner Jesus?

Har ni varit med om att någon varit vän ena dagen, men andra dagen inte velat leka?

Vad händer med en då?

Självisk eller osjälvisk – när är det bra att tänka mer på andra än sig själv?

Jesus går i döden för att visa för alla andra att det finns hopp och ett liv efter döden. Han är rädd, men gör det ändå för andras bästa.

Vad är bra med att göra något för någon annans skull fast man själv egentligen inte vill?

Har du exempel på någon som du tycker tänker mer på andra än sig själv?

Vad gör någon som är osjälvisk och tänker mer på andra än sig själv?

Vad gör den inte?

I samtalet kan känslokartan vara ett stöd. Ladda hem känslokartan som pdf här.

Lägg ut ett snöre/rep/måttband som eleverna kan ställa sig längs där det finns en tiogradig skala. Ställ ett antal frågor där eleverna får fundera och sedan ställa sig utifrån hur mycket de håller med eller inte. Ett är håller inte med alls. Tio är håller helt med.

Testa först:
Påsken är roligare än julen.
Det är kul att rita påskbrev.
Semlor är gott.

Det verkar vara bra att ha många följare på sociala medier.
Det känns bra att bli hyllad av många.
Du kan fortsätta vara vän med någon fast den gör något elakt mot dig eller någon annan.
Det känns bra att göra något för någon annan.
Det känns bra när någon anna gör något för mig.  
Det känns bra att vara någon som andra kan lita på.

Färglägg påsken! Ladda ner en färgläggningsbild här.

I det här momentet vill vi att eleverna ska gestalta och skapa utifrån det de lärt och tänkt. Övningarna kan läggas in i slutet av en lektion för att få variation ger eleverna möjlighet att använda flera sinnen för att reflektera över innehållet i texten.

Säga ja och gör nej.

Låt barnen arbeta i par och testa att säga “Åh, vad jag tycker om dig” samtidigt som de i kroppsspråk ska visa att de inte tycker om personen mitt emot. Testa också att göra tvärtom om och säga “Fy vad jag tycker illa om dig” samtidigt som de med kroppsspråk ska visa att de gillar personen som står mitt emot.

Resonera om hur det känns och varför.

 Rygg mot rygg

I denna övning får barnen prova på hur det är att prata med någon som inte lyssnar.

Jesus försöker ofta under påsken, förklara för sina vänner om vad som är på väg att hända, men ingen lyssnar.

Be barnen sätta sig på golvet, 2 och 2, rygg mot rygg.

Be dem berätta för kompisen ”bakom” ryggen om;  vad NN tycker om att göra? Favorit maträtten? Favorit färg osv…

Prata sedan om:

• Hur var känslan att inte se den du pratade med?
• Hur var det att prata rakt ut utan att veta om någon lyssnade?

Sedan kan du göra om övningen, men denna gång får barnen sitta mitt emot varandra, se varandra när de berättar-

• Var det skillnad?
• Kan vi lära oss något av detta?
• Rita påskeposet själva

Använd en flera meter lång pappersrulle och låt eleverna själva rita berättelsen ur sitt minne från palmsöndag till påskdag. Dela in dem i sju grupper och låt dem få varsin av de sju berättelser som ingår i påskeposet. Låt dem få ett par meter papper var som de ritar berättelsen på. När alla är klara sätter ni upp allas berättelser och går tillsammans igenom och läser berättelsen i bilder.

Hitta på osjälviska handlingar

Eleverna får jobba i mindre grupper och hitta på osjälviska handlingar som alla kan göra i klassrummet, matsalen eller på rasten. Ge dem instruktionen att komma på minst fem stycken osjälviska handlingar och att varje sak beskrivs på en lapp. Sätt upp alla lappar på tavlan och lägg dem sedan i en låda som klassen kan dra en lapp upp varje dag/en gång i veckan som alla ska göra under dagen/veckan.

Prata om hur det känns att göra osjälviska handlingar i slutet av dagen/veckan.

 Minneskollen

Placera ut en tidslinje på golvet, med de centrala dagarna under stilla veckan och påsken uppmarkerade:

• Palmsöndagen
• Skärtorsdagen
• Långfredagen
• Påskdagen

Ställ eller lägg olika saker eller bilder på saker som kan kopplas till dagarna, huller om buller. Förslagsvis:

 Palmsöndag: Åsna, gröna kvistar, en motsvarande mantel (en vanlig jacka kanske?) Skärtorsdag: Platt/ojäst bröd, en bägare, en tupp

Långfredag: Ett kors, spikar och hammare, en törnekrona (tvinna ihop en gren från något taggigt buskage), en rund stor sten

Påskdag: Fina blommor, ett krus med olja, en ängel, en sten som gått i två bitar, en handske med hål i

Uppgiften blir att placera ut sakerna på sina rätta dagar, och samtidigt redogöra för berättelsen. Exempelvis: tuppen ska vara på skärtorsdagen för att ...

Detta kan göras som en helgruppsövning, där alla hjälps åt med att placera ut saker och fylla på berättelsen. Det fungerar också som en övning där helgruppen delas in i mindre grupper och där varje grupp gör sin egen placering. Därefter jämförs resultatet av de olika gruppernas arbete.